mabbot

Så har ännu en vecka gått och det är officiellt höst. Det har nog aldrig förr känts så fel att hösten är här. 

Jag brukar nästan längta till hösten, den har alltid känts så mysig och jag har alltid gillat den. Men nej, inte i år. Den kunde inte komma mer olämpligt och kunde inte bli mer ovälkommen. 

 

Allting känns väldigt ovisst just nu.Jag gillar det lite och det skrämmer mig lite. Vad väntar nurå liksom? Men samtidigt som det skrämmer mig ser jag fram emot.. tja, framtiden antar jag. Även om allt känns lite för tungt just nu och de känns lite som att jag är på väg att drunkna för de mesta, så är de ändå en del av mig som är nyfiken på vad som väntar lite längre fram.

Förändring. Jag både gillar och ogillar det.

 

Just nu så vill jag mest ha ett jobb. Jag börjar bli fruktansvärt uttråkad, det var skönt å inte behöva jobba dom två första veckorna men inte längre. Jag behöver göra något. Jag vill att det ska börja hända saker. Och det är fort!