You wrecked me. I wrecked you. We are both wrecks
Har varit i Boden fram och tillbaka idag. E skulle ha haft en spelning och frågade mig inatt om jag ville hänga på. När vi väl kom fram så visade det sig att det var dubbel bokat så vi vände hemåt.Stannade i Pite på vägen hem för å gå på systemet. Blev bara ett snabb stopp så han tyvärr inte träffa brorsan. Stannade i Skeå för å käka lite också.
Så har mestadels spenderat den här dagen i en bil. Aja shit happens, det blir inte alltid som man tänkt sig. Dagen hade sina fördelar ändå.
Jag känner igen känslan så väl. Men det var längesedan nu. Det var längesedan jag kände det så här starkt. Det är svårt att förklara. Jag kanske verkar som vanligt men inombords är det storm just nu. Insidan är kaotisk fast det skiner sol utanpå. Jag borde inte känna såhär, inte nu. Allting är ju rätt bra just nu. Kanske borde ja också vara tacksam över att jag sluppit känna det här på länge nu. Kanske dröjer det ännu längre innan nästa gång och tillslut kanske jag slipper de helt. Jag vet att det kommer gå över. Det gör det ju alltid. Ibland tar det bara lite längre tid. Jag måste bara komma ihåg de, att det faktiskt går över. Då är det ingen fara.
Det jobbigaste med det hela, samma sak varje gång, är att man inte kan prata med någon. Det är svårt att prata med någon om man inte kan förklara varför. Då spelar det ingen roll att man har världens finaste vänner. Tyvär.
Jag önskar att jag kunde prata med dig.
Kommentarer
Trackback
